Idag kom våran lärare på den dumma ideén att vi skulle sätta en ögonbindel för våra ögon och låta oss ledas av en kompis. Jennie och jag valde varandra, det skulle vi inte ha gjort. Allt gick ganska bra till en början förutom att hon sprang i en vägg. Och till sist så ramlade hon i en stentrappa, jag sa till försent att det var en trappa på g. Jennie har ont och kommer aldrig mer att lita på mig, och det borde man inte heller. Mina reflexer är absolut inget att hänga i julgranen.

Förlåt Jennie, deeply and truly! Men tänk på att; det som inte dödar dig gör dig bara starkare.