Jag har en ny design. Det är den finaste designen någonsin och jag kan inte va mer nöjd. Det är så här perfektion ser ut. Tack Therese!

Vill du göra en design åt mig? Eller en header iallafall? Jag lyckas aldrig få till det. Det kan ni ju se just nu.

Jag är desperat!

Idag har jag varit i stan. Jag köpte ett modemagasin. Jag skäms. Jag funderar på att lägga tidningen under sängen eller nåt så att ingen hittar den. Jag ser skräckscenariot framför mig; "Marina, varför har du ett modemagasin?! Har du blivit tjej?!"

Det var för att jag slutade snusa. Snuset gjorde mig till man.

Tomas: Är inte Linn hemma?
Jag: Eh..jag vet inte.
Tomas: Nehe..
Jag: Jag funderade också på det förut.
Tomas: Jag tänkte mest på att telefonen har ringt
Tystnad.
Tomas: Ja, hon brukar ju alltid svara om det ringer, och så vaknar hon alltid av telefon och springer ner för att svara.
Jag: Hehe, ja.

Tomas försökte skoja. Jag förstod inte, som vanligt.

Idag är jag bitter. Eller, förresten, jag är bitter varje dag. Men idag känns hela livet bittert. Jag är på dåligt humör och irriterad på alla. Jag stör mig på folk som lovar saker de inte håller, dålig stil. Jag stör mig på att mor min jämt ska prata med mig på morgonen. Jag stör mig på att vi bara har ljust bröd hemma. Jag stör mig på att alla som är bittra. Jag stör mig på mig själv som idag är mer bitter än vanligt.

Jag har skrubbat hela mig själv idag, inklusive ansiktet och nu hoppas jag på reslutat. Jag hoppas på att min Summer Glow ska ge mig en början till en bränna. Och om den inte gör det, ja då kan jag ju trösta mig med att håret är rent och att jag luktar gott iallafall.

Över och ut.

Idag ska man äta våfflor. Jag har dock redan tjyvstartat då jag gjorde våfflor till hela familjen förra veckan. Fast våfflor är ju så sjukt gott! Dock inte i förstora mängder.

Igår fick både ansikte och ögon vila från sina annars vardagliga laster, d.v.s smink och linser. Men idag blir det andra bullar. Jag ska hem till Nattis ikväll och jag vill faktiskt inte visa mig utan vare sig smink eller linser just nu. Jag har precis haft på lite Summer Glow i ansiktet och ska snart kleta på sminket. Det blir nog bra, hehe.

Ska ju som sagt hem till Nattis ikväll, ska va där vid 18.00. Får se när jag kommer hem.

Vilket flummigt inlägg det blev, usch.

Jag har valsat runt i glasögon hela dagen. Det är faktiskt ganska skönt att vila ögonen från linserna. Men styrkan i dessa brillor är ju inget att hänga i julgranen så det är ganska jobbigt att titta. Jag är faktiskt förvånad över att jag inte har fått huvudvärk än. Men om jag ska planera något imorgon så åker linserna in igen, skönt! Men förhoppningsvis får jag mina nya glasögon snart. Då kommer jag att vara otroligt snygg.

Mitt hår är hopplöst. Jag har provat många olika märken och produkter för att kunna älska mitt hår men likt fan så funkar ingenting. Det är en stor rishög på huvudet och jag tycker inte att det växer längre, känns lika kort som det var för ungefär sju månader sen och hur kul är det? Jag vill ju ha långt, lite lockigt chokladbrunt hår. Att få det chokladbrunt är ju ganska enkelt, jag funderar på den nya hårfärgen dom gör reklam för på tv vars namn jag aldrig minns. Och att få håret lockigt är inte heller svårt då jag har lockigt/självfall i håret. MEN att få det långt ska ju självklart vara hur jäkla svårt som helst. Jag ångrar mig något förbannat att jag klippte det så kort för hundra år sen. Eftersom att alla säger att nyklippt hår växer och att det är bra att klippa topparna för att håret ska växa så ska jag besöka frisören så fort jag får pengar och endast klippa de slitna topparna. Fan ta frisören om det blir kort!

Jag har blivit way too much husmor. Jag gör våfflor till hela familjen, jag stryker gardiner, jag fixar med blommor, jag damsuger, jag syr och mitt rum är städat. Jag har även hunnit med att tvätta en maskin tvätt. Vad är det som händer? Folk runt omkring mig kommer att börja tappa deras hakor när de får reda på mitt pinsamma beteende. Det här kommer att vara hemligt i all evinerlig tid.

Hej och välkomna till mitt dubbelliv.

Dear Father, it's been..eh..skit samma! Jag är en syndare, det är det jag vill komma fram till.

Idag är det påsk.

Idag har det varit en otroligt jobbig dag! Jag var uppe redan vid halv nio tror jag och då åkte jag & mamma till syrran och åt frukost där. Därifrån gick jag till skolan och hängde i skolan några timmar. Därefter gick jag och Nathalie till gymmet en LITEN stund. Jag hann knappt hem innan det var dags för nästa händelse. Min syster skulle ha någon grej i skolan så vi gick dit och tittade. Usch, så hemska barn är i den åldern. Men dom trodde ju att dom var jätteduktiga så det var väl bara att berömma, eller hur?

Och jag är äntligen klar med min fackuppsats, det tog bara en jävla bra tid. Men det känns så otroligt skönt nu när allt är färdigt och hela det där problemet är ur världen. Nu känner jag att mer än hälften av stressen har runnit av mig. Och mitt kusinbarn har fått komma hem idag, det är också en lättnad.

Jag har tagit en tablett så nu ska jag faktiskt sova. Är helt slut!

God natt :)

Jag har, just nu, två slickande katter i mitt rum. Den ena har placerat sitt feta arsle på stolen och den andra sin nätta lilla rumpa i soffan. Och båda "badar" just nu. Har ni någonsin hört en katt tvätta sig? Det låter så äckligt. Och tvättmaskinen står på, det är förvisso ett ganska härligt ljud. Ett sådant ljud man skulle kunna somna till. Jag behöver sova. Men istället måste jag skriva min fackuppsats och läsa lite.

Katterna tystnade tvärt, tror ni att dom förstod att jag skrev om dom?

Ända sedan igår när jag fick reda på vad som har hänt med mitt kusinbarn och jag inte blivit kvitt den gnagande känslan i bröstet. Varför var han tvungen att vara där, varför var just han tvungen att hålla i bomben? Varför kunde han inte bara sitta hemma den kvällen?

Jag kan inte sluta tänka på att han aldrig mer i hela sitt liv kommer ha sin tumme och sitt pekfinger på plats. Han kommer alltid att bara ha en halv hand. Han kommer inte ha chans att få välja sitt jobb p.g.a av sitt "handikapp". Mamma har pratat med sin syster (hans mormor) och tydligen är han fortfarande chockad och förstår inte riktigt vad som har hänt än. Han har inte förstått att han bara har en halv hand. Jag vill inte tänka mig hur han kommer att må när han förstår det och när han märker att han inte kan göra vissa saker p.g.a av det. Han kommer må så otroligt dåligt. Skulle jag gissa på, själv har jag aldrig sprängt bort en hand så jag vet inte hur det känns efteråt.

Men jag hoppas att han får komma hem snart och att jag och mamma kan åka och hälsa på han. Jag måste få se att han lever för att kunna bli av med den här förbanade oron, ilskan och rädslan. För mig är det fortfarande ganska ofattbart. Att det hände mitt kusinbarn. Vi lekte jämt när vi var små, vi sa tillochmed att vi skulle gifta oss. Vi hängde verkligen ihop och vi hade roligt. Men ju äldre vi blev ju sämre blev kontaken oss emellan. Men under två år gick vi i samma skola, högstadiet och vi sågs ofta. Vi hälsade och drev med varandra när vi sågs och jag var faktiskt stolt över att ha honom som min släkting. Jag kände då och jag känner nu att jag skulle kunna göra vad som helst för den grabben! Jag ser honom som en lillebror och skulle kunna offra så otroligt mycket för honom. Det var inte länge sen vi pratade på msn, det var inte länge sen jag såg honom. Han satt med sina kompisar och han såg så glad ut.

Jag hoppas verkligen att han kommer fortsätta att vara så glad och uppskatta livet. Men jag hoppas också att detta var en väckarklocka, att detta har fått honom att lära sig och lugna ner sig. Jag vet bara inte vad jag hade gjort om det hade gått värre, om han kanske inte hade kommit undan så lindrigt som han ändå gjorde.

Men även jag förstår att han bara är 15 och saker som man inte får göra är kul i den åldern. Jag har inte heller alltid varit guds bästa barn men jag har aldrig gjort något som har gjort att mitt liv var i fara. Jag har många gånger varit på väg att gå över gränsen men ändå aldrig riktigt gjort det. Jag önskar att han också hade stannat innanför gränsen. Men han satte sitt liv i fara och det är jag så arg på honom för! Jag vet att det kanske inte är rätt av mig att vara arg på honom, han har fått straff nog (minst sagt). Men jag kan inte rå för det. Det är nog rädslan och oron som speglar sig i ilska.

Han kommer aldrig att vara ensam, han har alltid mig.

När jag hittar en ny bloggare håller jag verkligen tummarna. Håller tummarna för att jag inte ska tröttna efter en vecka och läsa bloggen bara för att jag själv känner att jag måste. Men det är sällan det händer för jag tröttnar alltid. Det finns ett fåtal bloggare som jag faktiskt läser med nöje och det är Blondinbella, Ungmamma15, Kenza och Egoina. Dock tycker jag att alla de jag nämnde nyss är dåliga på att uppdatera. Jag vill ha nya färska inlägg OFTA men alla börjar de bli sämre och sämre på det.

Bu för dåliga bloggare.

Min granne som enligt mig är gammal har fest ikväll. Han är väl runt trettio. Men det tycker jag är gammalt. Jag gick precis förbi där och dom vinkade så artigt. Jag funderar på att gå dit. Festa med dom stora grabbarna.

Kroppstvål - Olika varje gång, idag var det ngn med aloe vera
Body lotion - Dove Summer Glow
Schampoo - Head & sholuders Volume Boost
Balsam - Kids spray balsam
Hårspray - Fame (när jag väl använder)
Hårmousse - Lóréal Het Volume
Hårgele - Ingen
Hårvax - Difi
Ansiktstvål - Bara vatten
Ansikts lotion - Ingen
Deoderant - Barnängen Silkeslen
Parfym - Ralf Lauren - Rocks
Foundation - Isadora
Puder - H&M
Rouge - Använder inte
Mascara - Lórèal Lash Architect & Rimmel Lash Maxx
Kajal - Ingen
Ögonskugga - Olika när jag väl använder
Ögonbrynspenna - Ingen
Läppstift - Inget
Läppglans - Vet inte vad det heter 
Läppbalsam - Zalan Aloe Vera Stick

Jag har nu bytt blogg och det här är alltså min nya. Jag bytte p.g.a av oönskade läsare. Men även om det är ny adress försivnner inte kvalitén, det kan jag lova!